silenhag.se

Det är nu söndag klockan 15 när jag skriver dessa rader och än så länge har jag inte lyckats bli helt frisk. Men min dator har friskhetsförklarats vilket jag är mäkta glad över. Felet tror jag ligger i någon automatisk uppdatering som fuckade till det en smula i burken min. Via felsäkert läge gjordes en systemåterställning till ett datum några dagar tidigare och vips så fungerar det igen. Stänger av autouppdateringar och nöjer mig där, så länge jag är i Malawi.

Tyvärr funkar det inte att göra en systemåterställning med min kropp… känns som om det skulle behövas just nu. Lyckligtvis är jag bara lätt sjuk då jag fortfarande upplever en orolig mage, lätt feberkänsla och något som kanske är huvudvärk. Trots detta spelade jag lite innebandy under lördagen med det vanliga goa gänget som reducerades lätt framåt kvällen då vi grillade och spelade Risk hemma hos Micke, Angela och deras trebenta människoälskande hund.

I bildväg kan jag bjuda på ett par helt underbara vegetariska grillspett, som hade mutat in sin plats bland allt annat gott som man har på en grill.

Micke och Angela har tre vakter, dygnet runt, som ser efter egendomen samt öppnar porten då man kommer med sin bil. Denna kväll lyckades de också hitta en orm i trädgården som de dödade med en lång bambustör innan de kallade på oss.

Jag kom i säng 00:30 natten till söndagen men gick upp redan 05:00…jag hade ju bestämt mig för att genomföra denna Lilongwe half Marathon. Jag kan vara en smula envis ibland när jag bestämt mig för att göra en sak och jag bedömde min hälsa som 80 % återställd. Jag trodde att jag tidigare i mitt liv gjort mycket jobbigare saker än att springa 21 km. Men jag måste erkänna att det krävdes rätt mycket viljestyrka till att förflytta min kropp denna sträcka i 30 graders värme och på 1050 meters höjd. Min tid blev 1 timme och 52 minuter, min sämsta tid någonsin på denna sträcka, ha ha.

Det totala deltagarantalet var drygt 140 löpare varav nästan hälften Malawier. Jag placerade mig på 78:e plats och Hannes som aldrig tidigare sprungit en halvmara placerade sig på 85:e plats med tiden 1 timme och 59 minuter. Jag tror allvarligt talat att hans prestation är större än min då han för bara fem dagar sedan fick reda på denna tävling och bestämde sig för att delta, helt oförberedd.    

Den mindre bra eldistributionen fortsatte idag till den milda graden att jag nästan började uppfinna nya och roliga sätt att formulera mig på. Jag seglade in på mitt kontor denna morgon för att finna stiltje i elledningarna. Jag vet inte om dieselbristen har något att göra med den försämrade eldistributionen men mitt goda jag låter inte mina hårbeprydda ytor ovanför ögonen förflytta sig uppåt…

Något som däremot levererade ymnigt var min mag-tarm-kanal, jag tvingas motvilligt konstatera hälsoproblem igen.

Dagen innan hade jag lyckligtvis skrivit ut en hel del inlämnade nyhetsartiklar om nutritionssituationen i Malawi, så jag kunde fortfarande vara produktiv och läsa in mig på detta.

Varje dator har också en så kallad ”UPS” (Uninterruptible power supply), en låda stor som en rejäl limpa bröd. Denna har ett inbyggt batteri i sig som håller datorerna igång ca en timme, denna ström var nästan redan förbrukad på morgonen då de flesta inte stänger av sina datorer när de går hem.. Under de sista fem minuterarna med spänning i dessa UPS apparater så ger de ifrån sig ett varningspip var femte sekund. Det var ett himla pipande då 100-talet UPS apparater pippade för fullt.

Klockan tio hade jag ett möte med Linny K borta i DNHA-office. Vi två fungerar tyvärr inget bra ihop utan bara argumenterar om allt hela tiden. Men tillslut brukar vi på något sätt få arbetsuppgifterna utförda.

Efter lunch infann jag mig på mitt kontor där den febriga känslan intog min kropp. Jag hade inte längre samma energi som tidigare och tvingades lägga upp benen på skrivbordet och slumra bort ett tag. Jag var inte längre frisk och när alla hade gått hem hade jag fortfarande inte lyckats samla energi till att ta mig ut till bilen.

Det smattrade till i elskåpen utanför och ytterligare ett strömavbrott attackerade byggnaden. Det började nu regna och åska likt aldrig förr och kanske är regnsäsongen redan här? Väl hemma föll jag som en fura ner på sängen och slängde på en film på datorn. 40 minuter senare var det disko i belysningen ett par sekunder innan det blev mörkt och ett nytt strömavbrott. Regnet smattrade utanför men bilen blir åtminstone ren och fin.

Idag blev det mer negativa saker än positiva att rapportera. Men de finns nog de som har det värre än mig. Jag undrar bara om vi har samma definition på ”en dålig” dag…

Tegelstenar produceras lokalt överallt i Malawi av ortsbefolkningen. De staplar upp dessa i stora pyramidhögar för att torka i solen. De borde också brännas i ugn så vitt jag vet, men om och hur det görs vet jag inte.

Sent på kvällen slutade min laptop att fungera…så nu blir det ännu svårare att uppdatera denna blogg. När jag startar datorn och innan windows startar kommer följande ruta upp.

Väljer jag ”läs mer online” händer följande.

Efter att jag tryckt ”OK” kommer jag till en webbsida där jag ska verifiera min Windows Vista verision vilket misslyckas. Alltså kommer jag inte vidare och jag kan inte använda laptop:en.

Nu börjar det bli mycket att göra, men det är ju skoj. En intensiv period då jag nu får mängder av nutritionsrelaterade nyhetsartiklar om situationen runt om i Malawi. Utöver dessa nu inlämnade artiklar måste jag också följa upp andra ärenden där folk lovat lämna information men inte kommit till skott ännu. All denna information ska sedan granskas och eventuellt editeras innan vi kan skapa ett första utkast av Malawi Nutrition Bulletin.

Efter jobbet var det dags att åka bort till frukt och grönsaksmarknaden igen, ett av mina favorithandelsområden då det finns så många fina livsmedel där. Nu för tiden tar jag med mig klädombyte till jobbet, då jag upptäckt att de är galna i alla med kostymbyxor och skjorta som jag annars använder i arbetet. Jag drar nu på mig mina säckiga gymbrallor och med en lugn och säker attityd beträder jag marknaden.

Detta funkar otroligt bra, jag slipper minst hälften av alla som flyger på mig annars. Jag handlade på mig mina tre favoriter här nere, Ananas, Jordgubbar och Mango. Jag tänkte kolhydratladda med frukt inför halvmaran på söndag  Inte det bästa livsmedelsvalet om man vill kolhydratladda men eftersom jag älskar frukt så kan jag inte låta bli!

För att jag ska få i mig lika mycket energi och kolhydrater som en stor portion pasta (400 gram kokt) måste jag nu äta 300 gram av vardera tre fruktsorter :-) mums, he he. Totalt ger dessa 900 gram frukt nästan 500 kcal och utöver cirka 100 gram kolhydrater, 15 gram kostfibrer och en hel del mikronutrienter…jag kommer inte drabbas av skörbjugg i alla fall.

Ananasen som jag kom över var den sötaste i hela världen, jag fick äta den i små bitar för att inte munnen skulle explodera. Det gick rysningar genom hela ryggraden ner till fötterna vid de första bitarna! Så god är frukten!

Det är med lite ironi som jag skriver raderna men jag gillar frukt, och halvmaran är bara en rolig grej. Denna gång har jag inget tidsmål utan ska bara springa loppet för att det är skoj. Ska dessutom spela innebandy på lördagen så helt fyllda glykogendepåer kommer jag ändå inte ha.

På väg hem från marknaden var det en väldig kö vid en av bensinstationerna, det råder nämligen dieselbrist just nu. Folk är hemma från jobbet för att de är strandsatta i hemmen! Jag fyllde upp min bensintank på en mindre mack där dieseln var helt slut, då kanske även bensinen snart blir drabbad.

Jag har frågat folk om varför denna situation råder och de svar jag fått är att man förväntar ett stigande råoljepris och därför håller de oljeproducerande länderna inne med leveranser för att tjäna mer pengar…

Väl hemma träffade jag Cathrine, en tjej från Storbritannien som tillfälligt bor hos oss för att se efter Trésor, dottern i huset, medans Jessie, hennes mamma är bortrest. Cathrine hade varit hemma hela dagen på grund av dieselbristen och kunde meddela att vi haft strömavbrott hela dagen.

Strömmen kom tillbaka vid 17:50 för att klockan 18 träda in i det schemalagda strömavbrottet i två timmar…20:00 kom strömmen tillbaka för att 10 minuter senare brytas igen. Jag gick till sängs tidigt denna afton. Välkommen till Malawi…:-)

Den sedvanliga onsdagsuppstigningen klockan fem var som vanligt behaglig och skön. Konditionsträningen som skulle genomföras var mountainbike i en timme. Denna gång utforskade jag de västra delarna av Lilongwe. Jag cyklade förbi presidentens palats men området är så stort och inhägnat att man inte ser något intressant.

Vidare ut på några grusvägar där barnen ropade Asungu asungu asungu, vilket betyder vit människa, vit människa…inget som jag bedömde som hotfullt utan det är bara sånt som barnen ropar. Tillslut så hade jag nästan tappat orienteringen men jag såg dock Lilongwe river som jag visste att jag skulle över för att komma tillbaka.

Två alternativ, antingen vända och cykla samma väg tillbaka, eller hitta ett ställe där jag kan vada över floden. Valet var givetvis inte svårt och snart hade jag hittat ett par stigar som ledde ner mot floden. Mycket riktigt fanns det ett ställe som var lättvadat, speciellt nu innan regnsäsongen. Ett par barn visade mig vart jag kunde vada över med cykeln på ryggen. Klockan var kring sex på morgonen men floden var redan belamrad med badande barn och tvättande kvinnor.

Jag har nu bestämt mig för att delta på Lilongwe half maraton nu på söndag klockan sex. Så jag och Hannes kommer att vandra upp till Mulanjes topp först nästa helg.

Under dagen fortsatte jag mina försök att förlänga mitt visum. Denna process påbörjade jag den 25 oktober då jag pratade med FAO som lovade att producera ett brev med rätt stämplar och underskrifter som vid imigrationsmyndigheten skulle ge mig ett visum för hela den tid jag är i landet.

Jag har nu varit vid denna imigrationsmyndighet tre gånger varav en i sällskap med en representant från FAO men inte lyckats få ett visum som tillåter mig att stanna under min tid som vollontärarbetare i Malawi. Jag tycker det är oacceptabelt att det ska behöva ta sådan tid och jag känner mig inte vidare välkommen eller önskvärd i landet.

En del av mig har stundtals varit så trött och frustrerad att jag bara vill åka hem. Min plan för tillfället är att ha ett möte med FAO och Ruth Butao, min handledare, och be dem fixa det för jag kommer inte spendera en minut till i detta  ärende och än mindre betala skyhöga summor för att få ett tillstånd att uppehålla mig i landet som vollontärarbetare…!  

I övrigt har jag fullt upp på jobbet då jag börjar få in en hel del information som platsar i the Nutrition Bulletin. Text ska redigeras, e-mail ska skrivas och Bunda College ska kontaktas för att få tillstånd att skriva lite om den studie som de jobbar med just nu.

I början upplevde jag det mycket svårt att hitta livsmedel som man var van vid, men efterhand har man lärt sig vilka butiker som har vad och vad man kan hitta på grönsaksmarknaden. Det jag oftast köper på denna marknad är ananas från 150-250 Kwacha (cirka 8-13 SEK)styck beroende på storlek, Mangos som sakta men säkert just nu förandras och blir sötare 30 Kwacha (cirka 2 SEK) styck samt jordgubbar for 300 Kwacha (cirka 16 SEK) för en bricka (drygt en liter). Denna frukt använder jag till oftast till frukosten.

På denna grönsaksmarknad i Lilongwe finns givetvis de traditionella stånden men också människor (både barn och vuxna) som går omkring med sakerna de vill sälja. Jordgubbarna är ett exempel som enbart säljs av detta fotfolk. På sin bricka har de små pappkoppar som vardera rymmer 5-10 jordgubbar och tanken är nog att de ska sälja varje kopp för sig men jag har aldrig sett någon göra det utan man köper hela brickan där jordgubbarna snabbt hälls över i en plastpåse för genomförd affär. Man har i regel ett antal av dessa försäljare samtidigt runt om sig som tävlar om att få sälja.

Ett lyxproblem som jag har är att jag saknar Sushi som inte finns någonstans i Malawi så vitt jag vet. I Göteborg njöt jag mycket av Sushi, speciellt det sista halvåret innan jag åkte till Malawi, vissa av tillbehören som jag fick går inte att få någon annan stans i världen den Sushin saknar jag mycket ibland.

Ett annat lyxproblem som jag idag insåg att jag lider av är att det finns två roliga aktiviteter denna kommande helg men jag kan bara delta på en… Som jag tidigare nämnt tänker jag och Hannes vandra upp till toppen på Mulanje, Malawis högsta berg 3002 meter helst innan regnsäsongen börjar då det finns en hel del vattendrag som man måste korsa på sin väg till toppen. Och camping med tält är ju alltid roligare vid fint väder. Detta hade vi tänkt göra denna helg men nu inser jag att Lilongwe Half Marathon är nu på söndag…Det är en hyfsat tuff halvmara (21 km löpning) som jag givetvis sett fram emot.

Vi får se hur vi gör…det är lite av en chansning att vänta med Mulanje då regnsäsongen är runt hörnet. Man börjar redan nu märka att det är något på gång i vädret. Det är lite mer moln om dagarna och temperaturen varierar lite mer nu än tidigare och det har också börjat bli lite grönare i omgivningarna. Men som sagt lyxproblem!

Nu kommer strömmen snart tillbaka då klockan precis blivit 20:00! Man får njuta av glädjestunderna som regelbundet kommer i olika former. Generellt har det varit en jobbig dag dock…

Arbetsmässigt var den bra, då jag bland annat besökte the Technical Secretariat som ligger i samma byggnad som the Ministry of Agriculture and Food Security. Här kunde jag inkassera en databas över alla de 230 nutritionsrelaterade projekt som just nu pågår i Malawi, samt få en lista med kontaktuppgifter till alla de 100 medlemmarna i the nutrition Committee.

Det jobbiga idag var det att mitt visum har gått ut igen och att jag måste förlänga det. Av naturliga skäl vill man undvika besök vid dessa myndighetsinrättningar då de sällan, enligt mig, har en fungerande verksamhet. Denna gång hade jag talat med FAO i god tid för att de skulle ordna rätt dokument och rätt underskrifter för en kostnadsfri förlängning av mitt visum. Detta ska vara möjligt enligt den informationen jag fått och då jag även är volontärarbetare kan jag tycka att de ska vara lite mer tillmötesgående och hjälpsamma. Jag har valt att åka hit och utföra oavlönat arbete just bara för att jag vill hjälpa Malawi, och jag önskar att jag senare hemkommen till Sverige, kunde berätta om hur hjälpsamma myndigheterna är, med väldigt lite krångel och friktion men så är inte fallet.

Jag spenderade närmare tre timmar sittandes, väntades och pratandes med flertalet tjänstemän. Men jag lyckades inte förlänga mitt visum…tydligen var något fel med det dokumentet som jag hade. Jag har inte tänkt betala 30 000 Kwacha (cirka 1600 SEK) bara för ett tillstånd att uppehålla mig i landet om jag inte måste…speciellt inte då jag arbetar gratis…!

Jag såg också halva Madonnadokumentären och visst känner jag igen allt, det är en del av vardagen här nere. Det är tufft att vara så nära och svårt att acceptera att det är som det är. Hemma i Sverige är det lätt att jag blundar för att skydda mig och det minsta dessa utsatta människor kan begära från mig är att jag åtminstone erkänner deras existens och situation…    

Om man ser fotografier på byggnader i Lilongwe så är det ofta följande bankbyggnad som ligger i stadsdelen City Center.

Positiva saker som hänt är att jag och Hannes bestämt oss för att åka ner till Mulanje den kommande helgen. Mulanje är Malawis högsta berg, 3002 meter. Det finns både vandringsleder och klätterleder till toppen och vi har tänkt att vandra till toppen då vi inte har utrustning som tillåter annat. Anledningen till att vi vill göra detta nu är för att det är bättre innan regnsäsongen börjar då många vägar blir svårframkomliga etc.

Regnsäsongen börjar i mitten av november och pågår fram till april/maj. Det är då fortfarande mycket varmt men det regnar varje dag och allt blir grönt och vackert. Det är också dessa månader som de viktigaste grödorna kan odlas effektivt då majoriteten av jordbruken saknar bevattningssystem och är därmed beroende av regnet.

84 kilometer söder om Lilongwe, längs med M1 vägen som leder till Blantyre finner man byn Dedza och Dedza Mountain. Dagens söndagspåhitt för mig och Hannes, var att vandra upp till toppen av detta berg för att ta en fika. Dedza ligger på 1615 meters höjd och toppen på 2198 meters höjd så i höjdmeter räknat är det inte mer än knappt 600 höjdmeter att vandra.

Detta berg visade sig vara mycket finare än Nkoma Mountain som vi besökte förra helgen. Omgivningarna hade mer träd och skog än övriga miljöer här omkring. Det fanns även barrträd som påminde om våra tallar hemma i Sverige. Enligt den guidebok som vi tittat i, finns här apor, babianer, vårtsvin och leoparder. Vi såg bara några apor på håll och leoparder är jag tveksam till att det skulle finnas där. Hur som helst stimulerades alla våra sinnen på ett behagligt sätt och det sinnet som för mig fick njuta mest var luktsinnet. Min näsa kunde inte få nog av alla friska dofter så som doften av tallskog, kåda, blommor och till och med doften av djur även om vi inte såg så många.

Temperaturen var behaglig att vandra i, mycket svalare än i Lilongwe som ligger 1000 höjdmeter lägre. Enligt uppgift var det drygt 10 km till toppen och tillbaka, vilket vi utan stress gjorde på tre timmar. Efteråt kollade vi runt lite i byn, köpte billig potatis samt besökte det kända krukmakeriet som tillverkar mängder av brukslergodsföremål.

Nu har jag varit i Malawi exakt två månader, en tredjedel av den planerade tiden och imorgon är det en ny arbetsvecka!

En underbar lördag tog hand om mig idag. Gick upp rätt tidigt, tvättade som vanligt för hand i morgonsolen, en härlig morgon som var något svalare än andra. Gjorde lite ärenden i Old Town tillsammans med Hannes. Köpte ett paraply för 450 Kwacha (ca 30 SEK) då det är bra att ha i bilen inför regnsäsongen som börjar om två-tre veckor. Att gå från bilen till kontorsbyggnaderna under ett av de regnfall som man sett hittills kommer göra en totalt genomblöt utan någon form av skydd.

Spelade innebandy med det vanliga härliga gänget som består av en mix från olika nationer varav en Svensk. Kvällen bjöd på fest hemma hos Julia i hennes vackra hus, underbara trädgård, god mat och två väluppfostrade hundar som lekte med alla ute i trädgården.

Kort sagt en farlig dag som får en att gilla tillvaron nästan för mycket…!

Imorgon blir det Dedsa Mountain, drygt 2100 meter men man börjar på 1600 meter i byn Dedza, så det är ännu en skojig kulle att erövra en dryg timmes bilfärd utanför Lilongwe.

Det var en lugn arbetsdag, denna fredag. Bokade in ett möte på måndag med The Technical Secretariat, putsade på lite dokument etc.

Ser ut som ett fält med cannabisplantor? Det är bara en helt vanligt åker med odlad Cassava.

Upplever lite dålig fantasi om vad jag ska skriva nu…lite mer måste jag skriva idag…okey:

Lite kort om miljö och omgivning

När jag kom hit den 1 september så var vi precis på väg in i sommarmånaderna. Det var fortfarande lagom varmt med 20-25 grader på dagarna men bara efter en vecka så trädde den riktiga sommarvärmen in med minst trettio grader varje dag. Mitt liv präglas normalt av en hel del fysisk rörelse men här är man tvungen att minimera detta för att undvika svettblöta kläder, i alla fall när man jobbar.

Det finns väldigt lite skog I Malawi, säkert på grund av att befolkningen använder ved dagligen till matlagning och hushåll. Åker man längs vägarna så består omgivningarna av stäppland med buskar och småträd, där allt sammanbinds av de torra brun/orange jordytor som enligt uppgift kommer att grönska under regnperioden. Den brun/orange marken ger ifrån sig ett damm som lätt yr omkring och lägger sig på alla ytor, både utomhus och inomhus. Små tornados/ eller virvelstormar kan ses ibland på öppna ytor.

Och vad det gäller vilda djur som jag har sett, så är det begränsat till vildhundar, ödlor, fåglar etc. Vill man se de riktiga Afrikanska djuren så ska man ta sig till en National Park där det också finns skog bevarad. Innan jag åker hem så får jag nog lägga en vecka eller två på att resa runt lite, bland annat till dessa bevarade och nästan orörda naturreservat med alla djur.

I Lilongwe är staden uppdelad i två delar City Center och Old Town. Den första huserar det mesta av stadsförvaltning, ambassader och de såkallade ”icke statliga organisationerna” eller NGO:s (Non-Governmental Organization). Old Town huserar den mest betydande kommersen med marknader, indiskt handelskvarter, supermarkets etc. De två stadsdelarna ligger cirka fyra, fem kilometer från varandra, en konstig lösning kan tyckas men det finns gott om konstiga lösningar och man vänjer sig. Lukterna som dominerar är eldningsrök och kroppslukter från alla de 700 000 invånarna.

Att vara handikappad i Malawi kan nog vara besvärligt. Jag har sett många personer i Lilongwe med missbildningar i armar och ben. De sitter ofta i något gathörn och tigger pengar…En del binder upp benen pa kroppen eller skyddar utsatta delar med egentillverkade ben/knäskydd och tar sig sedan fram på händerna. Det finns även de som är lite mer lyckligt lottade, som har en rullstol av följande typ.

 

Har annars idag suttit och petat ihop en lång lista på några av de förkortningar som jag kommit i kontakt med. Det blev några stycken…och jag kommer fortfarande på fler som jag lägger till.

Dessa används frekvent I tal och skrift utan vidare förklaring, inte konstigt att man var förvirrad som en drogad höna tidigare.

 

ACP                        Anti-Corruption Bureau

ADMARC             Agriculture Development and Marketing Corporation

ART                        Anti –retroviral therapy

ARV                       Anti-retroviral

CAMA                   Consumer Association of Malawi

CBO                       Community Based Organization

CDSS                      Community Day Secondary School

CISANET              Civil Society Agriculture Network

CM                          Collaborative Management

COMESA               Common Market for Estern and Southern Africa

DA                           District Assembly

DEC                         Distance Education Centres

DEMIS                    District Education Management Information System

DfID                       Department for International Development

DHS                        Demographic and Health Survey

DISTMIS               Department of Information, Systems and Technology Management System

DPDMA                 Department of Poverty and Disaster Management Affairs

ESCOM                  Electricity Supply Corporation of Malawi

FAO                       Food and Agriculture Organization

FBO                        Faith Based Organization

FDI                         Foreign Direct Investment

FNSIS                    Food and Nutrition Security Information System

GDP                        Gross Domestic Product

GTZ                        German Technical Co-operation

GWAN                   Government Wide Area Network

HIPC                      Highly Indebted Poor Country

ICT                          Information, Communication and Technology

IHS                         Integrated Household Survey

IMF                        International Monetary Fund

IMR                        Infant Mortality Rate

IYCF                      Infant and Young Child Feeding

ISO                         International Standard Organization

ITN                         Insecticide Bed Treated Net

IWRM                   Integrated Water Recourse Management

JICA                       Japanese International Cooperation Agency

LA                           Local Assembly

M&E                      Monitoring and Evaluation

MACRA                 Malawi Communication Regulatory Authority

MARDEF               Malawi Rural Development Fund

MAREP                 Malawi Rural Electrification Programme

MASTA                 Malawi Award for Scientific and Technological Achievement

MBC                       Malawi Broadcasting Corporation

MBS                       Malawi Bureau of Standards

MCCCI                  Malawi Confederation of Chambers of Commerce and Industry

MDGs                   Millennium Development Goals

MDHS                   Malawi Demographic and Health Survey

MEGS                    Malawi Economic Growth Strategy

MEJN                    Malawi Economic Justice Network

MEPD                    Ministry of Economic Planning and Development

MFI                        Micro Finance Institution

MGDS                   Malawi Growth and Development Strategy

MIPA                     Malawi Investment Promotion Agency

MIRTDC               Malawi Industrial Research and Technology Development Centre

MIS                        Management Information System

MITS                      Most Innovative Technology Stand

MK                         Malawi Kwacha

MLGRD                 Ministry of Local Government and Rural Development

MLHS                    Ministry of Lands, Housing and Surveys

MMNRE                Ministry of Mining, Natural Resource and Energy

MMR                     Maternal Mortality Rate

MOA                     Ministry of Agriculture

MOF                      Ministry of Finance

MOH                     Ministry of Health

MOTPW                 Ministry of Transport and Public Works

MP                         Member of Parliament

MPRS                    Malawi Poverty Reduction Strategy

MTEF                     Medium Term Expenditure Framework

MTPSD                 Ministry of Trade and Private Sector Development

NABW                   National Association of Business Woman

NAC                       National AIDS Commission

NAG                      National Action Group

NASFAM              National Smallholder Farmers Association of Malawi

NDF                        Northern Dark Fired tobacco

NDPG                    Nutrition Development Partners Group

NEEP                      National Economic Empowerment Policy

NFRA                     National Food Reserve Agency

NGO                       Non-Governmental Organizations

NRA                       National Road Authority

NRC                       National Research Council

NRU                       Nutrition Rehabilitation Unit

NRM                      National Resource Management

NSO                       National Statistical Office

OPC                       Office of the President and Cabinet

OVC                       Orphans and other Vulnerable Children

OTP                        Outpatient Therapeutic Programme

PA                          Protected Area

PAC                        Problem Animal Control

PEM                       Protein Energy Malnutrition

PFMA                    Public Finance and Management Act

PLHA                     People Living with HIV and AIDS

PMCT                    Preventive Mother to Child Transmission

PPA                        Public Procurement Act

PPP                        Public Private Partnership

PRGF                     Poverty Reduction and Growth Facility

PS                           Principle Secretary

PSIP                       Public Sector Investment Programme

PVA                       Poverty Vulnerability Assessments

PWP                      Public Works Programme

RBM                      Reserve Bank of Malawi

SADC                     Southern African Development Community

SAPP                     Southern African Power Pool

SFP                         Supplementary Feeding Programme

SGR                        Strategic Grain Reserve

SME                       Small and Medium Enterprises

SMP                       Staff Monitored Programme

SNE                        Special Needs Education

SOCAM                  Society for Charted Accountants of Malawi

SSAJ                       Safety, Security and Access to Justice

SSM                        Small Scale Minors

SWAp                    Sector Wide Approach

TA                           Traditionally Authority

TB                           Tuberculosis

TEVET                   Technical, Entrepreneurial, Vocational Education and Training

TOR                        Terms of Reference

TNP                        Target Nutrition Programme

TS                           Technical Secretariat

TWG                       Technical Working Group

UNDAF                 United Nations Development Assistance Framework

UNDP                    United Nations Development Programme

UNFPA                 United Nations Population Fund Agency

UNICEF                United Nations Children’s Fund

USAID                   United States Agency for International Development

VCT                        Voluntary Counseling and Testing

VIP                         Ventilated Improved Pit Latrine

WB                          World Bank

WFP                       World Food Programme

 

Imorgon ska jag ta mig bort till the TS eller Tech Sec som folk ibland säger, eller som jag säger The Technical Secretariat. Dessa ska tydligen kunna förse mig med en uppdaterad databas över alla nutritionrelaterade projekt och program, och det ska finnas över 200 stycken.

Statusen på publikationen Nutrition Bulletin of Malawi avancerar långsamt men säkert. Den 4 november har vi sista datum för utvecklingspartners att lämna in information som de vill publicera.

På väg hem idag, bara 500 meter från vårt hus, var jag bara tvungen att stanna bilen för att gå ut och titta på en grej. Ett par smågrabbar som stod vig vägkanten, visade stolt upp ett byte som de stenat ihjäl. Det stackars djuret är ett av mina klätterkompisars favoritdjur, en reptil, en ödla, stor som jag vet inte vad… Den äter nog vildhundar till frukost!

Förutom att vi har strömmavbrott 5-6 ggr per vecka så har nu min internetuppkoppling där hemma börjat strula. Det tar nästan fem minuter att ladda en vanlig websida om det överhuvudtaget fungerar. Därför är det lite svårt att uppdatera denna sida emellanåt, jag ber om ursäkt för det.

Men jag har nog tidigare nämnt att jag gillar kontraster. Enligt mina tidigare funderingar sa är kontraster  något som berikar livet, det är det som gör livet.

Utan uppförsbackar skulle vi inte ha nedförsbackar, utan mörker skulle vi inte uppskatta ljuset lika mycket. När jag, tillsammans med mina kamrater, pysslar med klättring ute i naturen inkl camping så upplever vi stundtals en typ av lidande, lidandet gör det möjligt att njuta.

Att bara vara likgiltig och kanslolös är inget skoj men när saker bryter ner mig och gör mig ledsen öppnas det nya vägar i mitt inre som gör det möjligt att uppskatta vardagen och alla små ting som man annars tar för givet. Kontraster får mig att leva i hela registret.

Malawi får mig att känna mig levande .

Dagen spenderades vid Wamkulu Palace, ett lite halvlyxigt konferenshotell som ligger i Area 12, samma area som jag bor i.

 

Mötet som jag och Ruth deltog vid handlade om infant feeding and strategy development. Dr Beatrice Mtimuni rapporterade om preliminära fynd från en observationsstudie som pågått hela året. I studien har de intervjuat och följt 60 stycken mödrar med nyfödda barn från olika byar runt om i Malawi.

Enligt tidigare studier i Malawi, så följer mer än 40% av alla barn under fem år, inte sin tillväxtkurva. De är de två första åren som är mest kritiska och som i många andra länder är exklusiv amning de första sex månaderna rekommendationen.

Vad den pågående studien visar är att det i förvånansvärt många fall introduceras vatten eller vattnig gröt redan vid 2-3 månaders ålder. Och efter fem månader så förekommer Nsima (majsgröt) med kokvatten från fisk eller grönsaker (tunn buljong)… Detta parallellt med dåliga hygienmöjligheter och dåligt vatten vilket ger diarré och andra problem. Som ni förstår så finns det en del att göra på det här området.

En strategi som de vill ta sig an är att ta fram en liknande bok/häfte som Zambia har.

Denna kan ge information och vägledning till föräldrar med barn från sex månader upp till två år.

Här finns även en del recept som använder lokalt tillgängliga livsmedel. Jag bjuder på ett här om ni vill prova hemma

Små barn har små magar, ändå behöver de mycket energi för att de ska kunna växa bra. Då är det viktigt att veta vilka livsmedel som har hög näringstäthet och ger rätt sorts energi. Sen har vi också alla HIV infekterade mödrar vars barn löper stor risk att själva få viruset – under graviditeten eller under förlossningen. De som inte smittas riskerar att få viruset genom amningen.

Att använda modersmjölkersättning är det inte många som har råd med och samtidigt kan denna medföra en ökad risk för död i infektionssjukdomar då det kan vara svårt med tillgången på rent vatten.

Jag uppgav nog fel information häromdagen då Madonna faktiskt landade på Lilongwe flygplats i söndags. För er som är intresserade av vad de lokala tidningarna skriver om det så lägger jag här ut artiklar från dagens ”The Nation”

Imorgon är det dags för ytterligare ett möte som förhoppningsvis kan bidra till ökad kunskapsbredd hos mig. Ämnet är intressant i alla fall, infant feeding and strategy development och mötet hålls vid Wamkulu Palace i Area 12, bara ett par kvarter från min bostad.

De senaste två dagarna har varit de varmaste hittills och efter jobbet var jag tvungen att söka upp en fläkt att inhandla. Jag åkte ner till Old Town och Area 2, där det är en hög koncentration av alla tänkbara butiker som i allra flesta fall drivs av indier. Det är inte alltid lätt att avgöra vad de säljer utan man får studera butikerna noggrant innan man kliver in.

Jag hittade en golvfläkt med stativ för 4500 Kwacha (ca 250 SEK) och jag passade på att ta lite bilder i detta handelskvarter.

När kvällen kom så beslutade jag mig för att prova gymmet på Capital Hotel. Det är ungefär lika långt som till mitt andra gym Heavan Bird Club som drivs av ett kinesiskt par i ett gyminrett boningshus.

Hotellgymmet hade fördelar med viss luftkonditionering, pool utanför, lite mer intressant folk etc. De två gymmen kompletterar varandra bland vikterna och i maskinparken. Kanske ska jag lyx:a till det hädanefter och träna på båda ställena? Det kan vara värt pengarna då det är en viktig fritidssysselsättning för mig här nere.

Jag träffade också Alex på detta hotellgym, också dietist men från Italien. Han och hans fru hade bott här i fem år nu. Så man kanske skulle söka jobb här sedan…? Nä, ärligt talat vet jag inte…kanske under en period. Det är ett stort steg att ta, att lämna Sverige under en längre tid och fasas in i denna livsstil som man sakta tar sig an här…

Idag var tanken att göra en liten dagsutflykt utanför Lilongwe, närmare bestämt Nkoma Mountain. Jag och Hannes åkte dit kl 8 på morgonen med en bristfällig karta som en Malawier ritat åt mig. Men vi hittade till slut och började den lilla vandringen till toppen. Lilongwe ligger på 1020 meters höjd och Nkoma Mountains sydtopp ligger på 1550 meter så det var inga höjdmeter att tala om utan bara en skön liten söndagspromenad.

Trots att det var 30 grader varmt så svalkade den friska vinden en hel del och efter en timme nådde vi toppen.

En hel del dis skymde utsikten som ni ser på bilderna men det var trevligt att äta sin picknick där ändå. På följande bild försöker jag visa att solen är rakt ovanför huvudet på oss och ingen skugga av ens kropp skapas.

 

Vi såg några apor som strök längs med sluttningarna. Jag har sett liknande förut i andra länder men dessa var större och rätt skygga.

 

Det är just nu den varma torra säsongen och som vanligt brann det lite här och där. Det är kontinuerligt små skogsbränder runt om i Malawi av någon anledning men det är inget stort problem då det inte finns så mycket växtlighet utan mest enstaka buskar och på den torra dammiga marken. När vi kom hem och jag tog av mig mina skor så trodde jag att jag blivit riktigt solbränd på benen men det var bara smuts från allt markdamm.  

 

Enligt den lokala tidningen så kommer Madonna hit om två veckor för att hennes barn ska få träffa sin biologiska far. Hon brukar tydligen bo bara två km från vårt hus inte långt från presidentens palats. Ser jag henne så ser jag henne, jag har inga planer på att aktivt komma i närheten även om det hade varit intressant att få inblick i hennes riktiga liv. Det känns som att det är en fantasimiljö som finns runt de flesta stora kändisar. Jag vet inte ens om Madonna är hennes riktiga namn eller ett som skapats till den artist som hon är. Hon är över 50 år och jag är tveksam till att hennes musik och sätt att framföra den på idag inte är nagot annat än ett sätt att tjäna pengar på. Men visst, jag kan ha fel.

Madonna i Malawi

En lugn lördagsförmiddag lät mig långsamt infinna mig i helgen. Vid lunch skulle jag möta upp Jessie i Old Town för att shoppa lite gemensam mat till hushållet, vi handlade för närmare 20 000 Kwacha (ca 1100 SEK) och eftersom detta är ett kontantsamhälle så var det bara att hala upp 40 stycken 500 sedlar, en rejäl bunt att ha i fickan. Jag önskar att de kunde börja med kontokort för att slippa hanteringen av alla kontanter.

Imorgon funderar jag på att åka till ett ställe som jag hörde talas om idag, Nkoma Mountain. Det finns ett par ”kullar” med topp på drygt 1500 meter över havet bara en timme från Lilongwe. Lilongwe i sig ligger på 1000 meter så det är inte så många höjdmeter att vandra men det skulle vara fint att bara komma utanför Lilongwe på en utflykt även om det är varmt, en snabb två timmars promenad upp till en topp kan ju vara trevligt.

Fick in en fråga via kommentarfunktionen:

-Undrar hur man gör när man hälsar på varandra och när man skiljs åt? Även hur man hälsar när man möts på gatan t ex? Är männen gentlemän som håller upp dörren och drar ut stolen för kvinnor? Har man fikaraster förmiddag och eftermiddag på jobbet? Har man betald semester och i så fall hur många dagar?

Svar:

Den absolut vanligaste artighetsfrasen är How are you? Eller på Chicheva Mulibwanji? ”W” uttalas lite speciellt, det blir typ MuliboOoAnchi. Man svarar ndilibwino (Jag mår bra) Kayainu? (returnera frågan)

Sen har vi också

Mwadzuka bwanji – God morgon/hur är din morgon?

Ndadzuka bwino – Min morgon är bra.

Mwaswera bwanji – God eftermiddag, eller Hur går din dag?

Ndaswera bwino – Min dag går bra

 

Zikomo – Tack

Zikomo kwambiri – Tack så mycket

 

Chabwino –  Hej då bra

Tionana nthawi ina – Vi ses senare

 

Jag har inte lagt märke till några gentlemanna- beteende.

Inte heller några fikaraster men jag tror man bara tar en när man vill…! Lunchrasten är i regel en timme mitt på dagen. Här finns ingen siesta som i vissa sydeuropeiska länder.

 

Vad det gäller semester så frågade jag Jessie, den Malawiska tjejen som jag hyr rum hos. Hon sa att det varierar, men ca 20 betalda dagar per år brukar de flesta ha. Men de har ingen speciell populär period, så som vi i Sverige där de flesta väljer att ha sin semester på sommaren. Jessie arbetar inom stadsförvaltningen och jag kan tänka mig att det finns en hel del andra jobb där semester inte existerar.  

CHABWINO!

Madonna i Malawi

Idag representerade jag Ruth Butao på ett Nutrition Review Meeting som hölls vid Cresta Crossroads Hotel. När Ruth frågade mig om detta så ställde jag upp. Jag ska inte vara hennes springpojke men det är ett sätt att hålla mig ajour med vad som händer och hur saker fungerar. Mötena behandlar ju en del av de som sker på nutritionsscenen i landet och det är ju detta som jag ska rapportera om i the Nutrition Bulletin of Malawi, denna publikation vars första nummer jag ska ha färdig i december.

Men jag måste erkänna att jag inte finner det särskilt givande. Visst är det generellt stort engagemang i Malawi jämfört med många andra Afrikaländer men deras mötesdisciplin är bedrövlig. Alla möten jag deltagit på har startat minst en timme efter utsatt tid på grund av att människorna helt enkelt kommer sent. Mötena behandlar detaljer i olika program och projekt på ett sådant sätt, att det för mig som utomstående är det omöjligt att begripa vad det handlar om. Och jag har inte fått någon introduktion i hur Malawi arbetar med dessa frågor utan de verkar tro att man ska lära sig detta bara genom att andas in den Malawiska luften. Fortfarande är det så att det i arbetsspråket förekommer så många förkortningar och fackuttryck att man ibland bara förstår 40 % av vad någon säger och ännu mindre av betydelsen. Och de gör referenser hela tiden till program och projekt i historien som om jag hade bott här i hela mitt liv.

Jag kom till Malawi tisdagen den 1 september kl 16:00. Dagen efter klockan 08:00 kördes jag till Blantyre 30 mil från Lilongwe för att delta på en workshop under fem dagar…! Och såhär har det varit ända sedan dess. Att producerande denna Nutrition Bulletin kommer jag att klara av då jag är den som tar emot information och data för att sedan sammanställa den, inte producera data i sig. Men det hade varit trevligt om man kunde få en bredare förståelse vilket göra det lättare att skapa en högkvalitativ Nutrition Bulletin. Jag vill som sagt utnyttja de sex månaderna här med ett optimerat arbetssätt som gör det möjligt att utföra så mycket nytta som möjligt.

Jag känner en sådan oerhörd frustration att inte begripa hela systemet och har tagit upp detta förut med Ruth, Lynny, Mabvuto, Alick m.fl. men antingen så är jag väldigt korkad eller så är de mindre bra pedagoger eller en kombination. De sa från början att sex månader är för kort tid och nu börjar jag inse varför. Det kommer att bli mycket intensiva månader och jag hoppas att vi hittar någon lämplig som tar vid efter mig så att mitt arbete inte är förgäves.

Ibland känner jag mig lika duktig som följande dam är på att sjunga…bilden togs av en kollega till mig.

Så, från de ena till de andra, ni som vill veta mer om den Madonna i Malawi dokumentär som visades på SVT för en vecka sedan så har jag hittat denna sida http://www.iambecausewearefilm.com/ kanske känner ni redan till sidan…originaltiteln på dokumentären är I am beacuse we are. Kanske kan jag nu hitta dokumentären på nätet med hjälp av originalnamnet.

Trevlig helg

Madonna i Malawi

Det regnade idag!!! Under min åttonde vecka kom den första regnskuren. En rejäl skur som höll i sig i ca 30 minuter. Det spred sig nya dofter i omgivningen, doften av regn, tror sällan jag har njutit så mycket av regn. Begriper inte varför jag upplevde regnet som något så positivt men jag satt som hypnotiserad på mitt kontor, öppnade fönstret och bara tittade och intog de nya intrycken.

 

Idag slutförde jag och Linny ett mötesprotokoll, terms of reference till the Editorial Board och the Writing Group samt ett brev som ska skickas ut till nyckelutvecklingspartners som längre fram ska tillhöra denna Writing Group.

De kommande dagarna tänkte jag beskriva vardagliga saker eller berätta om iakttagelser som jag gjort under mina nu åtta veckor här. Jag hade svårt att bilda mig en klar bild av Malawi och Afrika innan jag åkte hit och väl här förvånas jag nästan varje dag. Är det något du som läsare vill att jag ska beskriva så skriv det gärna i ”Kommentarer” Du kan använda följande uppgifter när du skriver en fråga, fundering eller beskrivningsönskan.

 

Det kanske kan berika bloggen och ge mervärde…? Vi får se..

Madonna i Malawi

Onsdagar går jag som bekant upp klockan 5 för att träna kondition. Det blev inge löpning med Andrew och Grant då jag har en tå som behövde vila sig, så jag tog cykeln istället och strax innan 6 rullade jag genom Old Town i gryningsljuset.

Det var en sval morgon, cirka 23-25 grader och helt träningsbart så det fick bli en timme på cykeln och 20 km på cykeldatorn. Jag borde komma längre på den tiden men jag får skylla på trögrullade mountainbike däck.

I och för sig så har jag kompisar som cyklat från Göteborg till Skövde på mountainbike… Man saknar sina gamla goa kompisar, och jag ska se till att det blir mycket roliga tillställningar, tävlingar, resor och utmaningar när jag kommer hem. Hmm, minns jag inte helt fel så ska herr Oskar skida hela Skanderna, ensam i mitten av februari… Jo så är det!

Inget speciellt att rapportera från arbetsdagen, mer än att jag är en kontorsråtta för första gången i mitt liv. Arbetade med lite olika dokument och texter, visade Ruth en del funktioner i programmet Word etc.

Malawierna är inte ett kaffedrickande folk och de tycker jag är en mycket udda person som väljer att dricka kaffe. Jag är glad att jag tog med en av mina mockabryggare även om kaffet kostar från 70 SEK för 500 gram.

Det är inte bara kaffebryggare som inte går hem i stugorna utan också dammsugare. Här sopas det istället varje dag. Och bilarna städas med en torr trasa som piskas på sätena och golvet…och de tycker att Jag är konstig…!

Telefonkonversationer är också något man får ställa om sig en smula vid då detta är ett land där man inte säger hej då eller liknande, utan det är så som på film ni vet, man bara lägger på luren! I början blev man förvånad och förvirrad då man fick luren i örat, men nu börjar jag kunna läsa av när det är på väg att ske.

Idag slutförde jag utkasten på de två Terms of Reference till Editorial Group och Writers Group. Imorgon kan jag förhoppningsvis diskutera dessa med Ruth och senare i veckan med Linny, en annan kollega. På fredag ska de två styrdokumenten vara färdiga, inget jättejobb så det ska nog gå. Kan säkert hinna med ett par saker till denna vecka, sweet.

Min kompis Christian var först med att tipsa mig om Madonna i Malawi – dokumentären som sändes i tisdags på SVT

 1. Trailer finns här, SVT säger:

I dokumentären följer vi Madonnas resa genom landet, och träffar malawiska barn som drabbats hårt av aids och svält. Madonna gör också intervjuer med bland andra ärkebiskop Desmond Tutu och den tidigare amerikanske presidenten Bill Clinton. Vi träffar även läkare och hjälparbetare på plats, som samtliga poängterar att vi alla har ett ansvar för hela jordens befolkning.

Jag kan se trailern här nere i Malawi och skulle väldigt gärna vilja se hela dokumentären men upphovsrätten hindrar datorer i utlandet att titta på den.

Vill du se den 1 timme och 22 minuter långa dokumentären, så kan du göra det tom den 12 november på SVT-play.

Nu ropar Harriet att maten är färdig!

Börjar komma in i de vardagliga arbetsrutinerna. Går upp vid 06:30, på jobbet kl 08:00, lunch klockan 12:00 och försöker att sluta vid 17:00.

Idag var det ytterligare ett UNDAF- Cluster 1 Meeting/workshop som Ruth tyckte att jag skulle delta på. Finner inte de där mötena så givande för min del, då jag inte är lika insatt som de andra. Ruth vill nog att jag helt enkelt ska se, lyssna och på detta vis komma in i det och få en bra överblick i allt arbete. Nej, bättre o jag fokuserar på den där nutritionsinriktade publikationen istället.

Stannade vid en ny supermarket som jag tidigare sett, Cash and Carry hette den. Inget märkvärdigt med den butiken mer än att detta tydligen var stället där man kunde handla öl backvis. Och det är den danska ölen som är vanligast här nere, det vill säga Carlsberg grön, guld, Elephant osv. Licensbryggd och billig, minns inte exakt hur billig då jag aldrig köper öl men jag vet att en green one (Carlsberg 4,6 %) på krogen kostar 150 Kwacha (knappt 10 SEK).

Cash and Carry hade också helt underbara förpackningar till vissa spritsorter och Whiskey, dessa kunde köpas i 2 cl plastpåsar!? Så fullständigt onödigt men samtidigt perfekt till klätterturen då man vill överraska kompisen efter att ha slitit i åtta timmar utan mat i skitväder långt från basecamp. Ja ja inte det bästa ur nutritionssynvinkel men att höja humöret och stärka motivationen kan vara mycket viktigare i vissa situationer. Detta är verkligen plastpåsens förlovade land där allt kan förpackas i plastpåsar.

Strömavbrottet kom lite tidigare idag, redan vid 17:50 istället för 18:05. Jag tror att vi för tillfället har haft strömavbrott alla de senaste sju dagarna.

Dagens bild (tror inte att jag har lagt ut den tidigare) är från min fieldtrip och visar den häftiga radion som vi lyssnade till då vi åt mat ute i den strömlösa byn. Man vevar helt enkelt upp spänning i det inbyggda batteriet och kan sen avnjuta radiosändningar!

Idag har jag skrivit färdigt en rapport till Göteborgs universitet, svarat på e-mail och ordnat med stipendium handlingar.

Magen är återställd till 80 % så efter klockan 14 bestämde jag mig för att cykla bort till gymmet då rejäl fysisk aktivitet brukar få mig att må riktigt bra.

Cyklade en omväg på hemvägen förbi ett monument jag sett tidigare från bil. Man ser detta när man kommer norrifrån på väg M1, den största vägen, och innan den första rondellen in till Lilongwe. En T-korsning låter en svänga av väg M1 och man får då följande vy:

 

Den fantastiskt överdimensionerade vägen på bilden (M1 huvudvägen är bara enfilig, och med potthål) leder fram till ett ännu större torg med vacker stensättning. En staty och ett högt torn med klocka. Men det är allt… Vägen går likt en rondell runt torget, inga byggnader eller kommers. Folk använder det som en genväg då det fortsätter stigar ut i terrängen mot staden. Verkar mest vara ett skrytsamt förkläde till Lilongwe då detta är det första man ser när man närmar sig norrifrån, jag ska ta reda på mer. Det skulle hur som helst varit mycket trevligare att ha detta inne i staden.

Är det helt tyst i ett rum så kan man tydligt höra när en kackerlacka springer över golvet. Och det var detta ljud jag sent igår kväll hörde, läsandes en bok i sängen. Jag vill gärna undvika djur i sovrummet och håller därför rent på golvet för att snabbt kunna överblicka ytan och jaga ut dem. Men dessa små djurben som påminde lite om ljudet från ett hastigt skrivande på en laptop kunde jag inte lokalisera. Tillslut så antog jag att det kom från utsidan av fönstret och la mig tillrätta igen i sängen.

Efter ett par sidor i boken lät det som om ljudet kom närmare och närmare… Plötsligt känner jag hur något trillar ner i ansiktet på mig och jag for upp ur sängen likt en nyårsraket på nyårsafton. Jag flaxade vilt med armarna, spottar och fräser för att få bort det som angriper mig. Och konstaterar att det bara var smulor från taklisten, men där uppe sitter den fetaste kackerlackan jag hittills sett. När han får syn på mig så hoppar han efter mig, fäller ut vingar !? (jag visste inte att de hade det..!) och glidflyger efter mig tills han landar på golvet framför mina fötter. Instinktivt vill min kropp hoppa på den men jag hejdar mig i sista sekund då det kommer att bli en kladdig historia. Jag lugnar ner mig ett par hekto och fattar tag i en pappersbunt som jag använder för att mota ut denna best från rummet. Han hoppar, trixar och är ilsken som en liten iller men utan sitt överraskningsmoment har han inte mycket att komma med. Han åkte ut med huvudet först genom köksdörren…

…

Aptiten är tillbaka nu i alla fall, efter magsjukan, så det var en härlig frukost jag idag kunde inta. Frukosten bestod av en morot, tre mackor, ett stekt ägg samt ett par nävar jordgubbar, mums. Kroppen hade lite problem med att hantera laddningen men jag är hur som helst bättre.

Vad jag däremot oroade mig över är Harriets hantering av livsmedel. Denna morgon hade hon lagt ut all potatis i solen. Hon var inte där just då men jag frågade de andra och de sa att potatisen skulle torka då den var angripen av fukt.

Man behöver inte vara legitimerad dietist för att veta att potatisen utvecklar Solanin, ett gift, under uv-bestrålning..! Grön potatis ska man kassera. Och vadå angripen av fukt! Menar de förruttnelseprocessen?  Detta är ett utvecklingsland påminner jag mig själv om, men jag måste säga att risken inte är värd den förväntade vinsten. Att skala tjockt med kniv samt tillagning i hög temperatur (fritering) sägs minska giftkoncentrationen (jag har ej undersökt det vetenskapliga underlaget) men rekommendationen är ändå att kassera grön potatis.

Jag skakar på huvudet och traskar bort till kvartersbutiken istället för att köpa några softdrinks och en dagstidning.

Det finns nog andra länder i Afrika där korruptionen är mer utbredd men visst förekommer den i Malawi också. Och att den får uppmärksammas i tidningen är ett bra tecken.

På exakt detta kontor skaffade jag mig mitt Malawiska körkort. The Road Traffic Directorate i Malawi motsvarar Sveriges vägverk/transportstyrelse. Tidningen utrustade en ung kille som aldrig tagit en endaste körlektion med 20 000 Kwascha (ca 1100 SEK) och lät han sedan försöka sig på att muta sig till ett körkort vilket fungerade!? Inte konstigt att många kör som dom gör här, he he. 

Nu ska jag hem till några vänner och lira spelet Risk.

Mitt sjukdomstillstånd kulminerade igår då jag hade de kraftigaste magsmärtorna hittills. Detta resulterade i massiva eruptioner både framtill och baktill, jag är ju annars aldrig sjuk…! men de dagarna är tydligen över nu.

Denna morgon kände jag mig bättre men jag vågade inte delta på World Food Day då det skulle innebära en två timmars bilfärd gånger två samt vistelse i okänd miljö.

Sent denna fredagseftermiddag kände jag mig så pass bra att jag beslutade mig för en utflykt till Old Town där jag sett en ”Book shop” med second hand böcker. Jag har nu avverkat mina två medtagna böcker från Sverige, Stieg Larssons Flickan som lekte med elden samt Gregory David Roberts Shantaram.

 

Utbudet i den lilla bokhandeln var väl inte så att jag skrek av lycka men jag lyckades hitta en udda bok som fångade mitt intresse. Terence Strongs That Last Mountain, en gammal bok som trycktes första gången 1989.

Jag hade aldrig hört talas om boken förut och även om det verkar vara en bok som handlar mycket om alpinism så tror jag bara det är en krydda i boken. Vad som däremot gjorde att jag inte kunde låta bli boken var det faktumet att den till stor del utspelar sig i Sverige..!? Och jag kan inte sluta att förundras av bokomslagstexten på baksidan som säger citat: the Scandinavian mountains – the most inhospitable place on God´s earth. Slut citat.

Jag trodde först att de menade Norge givetvis med sina…ja vad är det nu, drygt 300 toppar över 2000 meter? Sverige har 12 toppar över 2000 meter. Jag har kikat i boken och det är Sverige de talar om. Internationellt sett har vi inte mycket att komma med här i Skandinavien, men visst är det en farlig miljö.

Jag kan nu konstatera att jag är sjuk…troligtvis bara en vanlig influensa. Jag upplevde en liknande sjukperiod för cirka fem månader sedan. Med samma underliga känsla i magen och omöjligt att äta. Då tränade jag inför en multisporttävling och var livrädd att tappa formen då jag inte åt någon mat på fem dagar. Men jag tvingade i mig kosttillägg i olika former under hela tiden och efter de fem dagarna så hade jag bara gått ner 0.5 kg.

Det skulle ju också kunna vara Malaria… det finns många i min omgivning som har haft detta och det är en del av vardagen här. Jag använder malaria profylax Lariam, som ska ge ett gott skydd men det är ju inte 100 % säkert. Myggbett har man haft många gånger trots att man sover under myggnät.

Fick precis redan på att det är två till i hushållet som mår dåligt, vilket talar mot Malaria.

Imorgon är det tänkt att jag ska delta på World food day i en annan stad längre söderut men det kan nog bli svårt. World food day uppmärksammar de 1,02 miljarder människor som går hungriga idag och hur man ska uppnå säker tillgång på mat vid krissituationer. Presidenten ska komma dit också och jag hade sett fram emot detta. Ja ja, det kommer fler tillfällen.

Min kära vän Christian har hittat en SVT dokumentär som visar rörliga bilder från Malawi, länken ligger i kommentarer och under fliken Video.

Jodå, det viktiga mötet idag gick bra. Vi startade kl 9:00 och var färdiga strax efter 12:00. Cirka 20 personer deltog och vi finputsade på bakgrundsbeskrivning, syfte, urvalskriterier för vad som ska publiceras, format, produktion, distribution etc.

Det är viktigt att ha denna information i ett styrdokument som man sedan kan arbeta utifrån. Nästa steg blir att innan fredag nästa vecka ha tagit fram Terms of reference till en Editorial board samt en Writing group. Denna writing group är helt enkelt representanter från olika utvecklingspartners som ska förse the editorial board med artiklar och data att publicera. 

Jag brukar vara så stolt över att jag nästan aldrig är sjuk och mina tidiga nio förvärvsarbetande år innehöll bara frånvaro från jobbet vid en kort period då jag kraschade med cykeln och skadade axeln. Men här nere har det varit annorlunda, jag har inte behövt vara hemma från arbetet men diverse magproblem har drabbat mig på ett störande sätt. Jag brukar aldrig ha problem med detta när jag tidigare rest och genom åren utsatt min kropp för många främmande bakteriekulturer.

Idag vid slutet av mötet kände jag mig febrig och tung i magen. Det är som om jag drabbats av en lätt gastropares och försämrad peristaltik i tarmarna då jag vid lunch fortfarande kunde känna smaken av frukosten i magen. Men jag tvingade i mig lunch och sedan dess känner jag mig som en boaorm som svalt en antilop. Jag har skött magen idag så det är ingen förstoppning i alla fall. Men nu, hemma och klockan är 19:00 så är det uteslutet att äta kvällsmat…Mycket lägligt att det då är Mors dag och helgdag i Malawi imorgon, det ger mig chans att kurera kroppen och jag är inte orolig denna gången heller men det är lite störande.

Min styrketräning går i alla fall bra, inte idag då, men övriga dagar så har den välbekanta känslan börjat infinna sig i kroppen då man får ”kontakt” med de olika muskelgrupperna. Jag har inte undersökt vetenskapen bakom detta men min upplevelse efter minst 10 år som styrketränande motionär (bredvid mycket annan fysisk aktivitet) är att efter ett uppehåll eller användande av ny utrustning och nya övningar gör att man har svårt att koordinera sin motorik. När man vill träna en viss muskel i en viss övning så går rörelsen ryckigt, en smula okontrollerat och med en känsla av att inte spänna alla muskelfibrer i just den muskeln som jag vill träna och istället, ofrivilligt, koppla in andra muskler som hjälper till. Det är nog en kombination av flera saker som påverkar detta så som ny rörelsebana, ny kroppsposition, ny belastningsriktning osv. Men efter ett par tre-fyra veckor så brukar jag få in den goa känslan igen där man kan hantera utrustningen och övningarna med kontroll, teknik och finess. 

De två följande bilderna är Arnold-postrar från mitt gym som är daterade till 70-talet Något man inte finner på gym i Sverige då det mer tillhör den gamla skolan. Han var ju inte helt ren på den tiden men en underhållande personlighet kan man inte frånta honom att då vara. Den gamla dokumentärfilmen Pumping Iron är ett intressant stycke historia. Och han är ju trots allt guvernör i Kalifornien idag så på något sätt är det ändå rejäla prestationer han lyckats genomföra även om jag inte vet mycket om metodiken.

Och bara en parantes.. min passion är som bekant Klättring och gymmandet bara komplement. Glad onsdag på er!

Dagen har gått lite i djurens tecken idag, vilket jag strax ska utveckla en smula. Men först vill jag bara avlägga en kort arbetsrapport. Idag har jag bara ägnat mig åt mötesförberedelser inför det viktiga mötet imorgon då jag bland annat ska presentera hur jag tänkt producera denna Nutrition Bulletin.

Vad det gäller de slumpartade djurtemat för dagen så började det redan då jag gick upp ur sängen och utförde mina toalettbestyr. När jag spolade så fick jag syn på ett djur som satt under spolkanten så att säga, där spolvattnet kommer, nere i toaletten. Jag fick bara en kort glimt då det ormliknande djuret for ner och försvann i vattenmassorna. Cirka 10-15 cm lång, svart och tjock som en penna, kanske var det en liten ödla…

 

I kontorsbyggnaden där FAO håller till, och där jag har mitt kontor, så finner man en vattenautomat där jag idag fyllde min vattenflaska. När jag senare på dagen skulle fylla på min halvfulla flaska så upptäckte jag att detta även var myrornas vattenhål. Och efter en snabb inspektion i min vattenflaska kunde jag konstatera att jag numer har druckit myror. Man ser knappt de små rackarna i vattnet och hädanefter så kommer jag att rengöra munstycket noga innan jag tappar vatten från den behållaren…!

 

Jag råkade också lägga märke till små lustiga insektshus i korridoren utanför mitt arbetsrum. Storlek var som toppen på en sparrisstjälk och de var byggda mellan tegelstenarna i skarven. Men alla var tomma, säkert bara någon helt vanlig insekt.

 

 

 På vägen hem såg jag en överkörd större ödla som var en smula utkavlad men minst en meter från nos till svansspets. Mycket reptilprat idag, vilket får mig att tänka på en god klättervän hemma i Sverige..he he, du vet vem du är. Och du ogillar allt som har med reptiler att göra och bara för dig så lägger jag ut en bild på en mindre ödla som satt på verandan när jag kom hem.

 

Efter en sväng på gymmet så kom jag hem till en ny typ av strömavbrott. Det fanns fortfarande kräm kvar i ledningarna men spänningen var blygsam och fick nätt och jämt glödtråden att glöda i lamporna.

 

Malawi kan vara fantastiskt intressant en helt vanlig dag!

Arbetsveckan välkomnade mig ömt när jag idag kom till FAO-office och mitt kontor. Brassade på min bästa vän luftkonditioneringen och sjönk ner i kontorsstolen med dagens agenda i huvudet.

 

Jag hade ett par uppgifter som jag ville få gjorda under dagen, mest saker som rör det kommande mötet på onsdag. Då ska jag och regeringens utvecklingspartners, blicka på mitt förslag om hur denna publikation inom en snar framtid ska få kalla sig existerande materia.

Men jag ska också idag träffa avdelningschefen, här på FAO Lilongwe för att lämna en kort statusrapport. Ända sen jag kom till Malawi har jag kämpat med dessa för mig svåruttalade namn vilket ibland kan bli en smula frustrerande. Men denna ”FAO Representative” som jag bedömer som avdelningschef eller liknande har ett, enligt mig, lustigt namn. Han heter Pinit i förnamn och Korsieporn i efternamn, är Asiat och rätt gammal, snart pensionsåldern. Penit är en mycket trevlig man som kommer med goda råd om hur jag kan lägga upp mitt arbete.

Vid dagens slut handlade jag en del varor på ”Shoprite” som är den mest välsorterade stormarknaden, som dock inte når upp till det utbudet som man är van vid hemma. Stannade också till vid den största marknaden för att köpa en ananas, tre mango och en stor klase bananer för 450 Kwacha (ca 25 SEK).

Feg som jag var klarade jag inte av att fiska upp kameran för att skjuta några bilder denna gång heller. Jag är inte rädd för att de ska stjäla kameran, men hittills har jag inte lyckats få bort den panik som vibrerar och skruvar sig inne i mig när man blir föremål för denna intensiva kommers som attackerar en från alla håll.

Att komma där med sin bleka hy, kostymbyxor och skjorta i detta hav av lokala Malawier som försöker att klara dagen förvandlar en till en attraktion och samtida vandrande plånbok.

Alla frukt och grönsaksstånd är väldigt vackra och förtjänar att bli fotograferade. Nästa gång mina vänner, då ska jag fota där!

Lördagskvällen (igår) spenderades hemma hos Micke från Sverige och hans flickvän Angela från Canada. Jag hade aldrig varit hemma hos dem förut men jag kände igen områdena litegrand då mitt gym ligger på samma håll. I min metallicgröna Toyota Starlet kryssade jag fram mellan de djupa potthålen, i mörkret med låsta dörrar. Kvarteren är mycket förvirrande då vägarna ofta har en liten svag böjning åt något håll som gör att man efter några hundra meter tappar orienteringen på vädersträcken. Dessutom är husnumren, som tidigare nämnt i kronologisk ordning och inte numerisk vilket innebär att det ibland är alla möjliga nummer på samma gata utan någon skönjbar ordning.

Jag hittade tillslut rätt hus, och tutade till som man alltid gör utanför murarna till huset man ska till. Vakten öppnade stora porten och släppte in mig. Alla har också hundar i sina trädgårdar, här var det tre hundar och alla var snälla. En skygg rackare, en social och en trebent som pratade hela tiden genom att småyla. Den trebenta hunden hade mest personlighet och var mest uppskattad av mina vänner i huset.

Jag uppskattar dessa små visiter hemma hos kompisar väldigt mycket av flera skäl. Trevligt umgänge är ju alltid skoj men en annan sak är atmosfären med ett rent, ompysslat hus, med alla de detaljer som man är van vid. Micke hade en fet platt-tv med hemmabio och mockasoffor, fällbara ryggstöd och fotpall. Vi åt först underbar mat som lagats av Angela och sedan tittade vi på två filmer, RocknRolla och Push. Micke bjöd på saltlakrits från Sverige och det var nästan så man fick dåligt samvete av hur bra man hade det. Två olika världar, en på varje sida om muren, vad skrämmande.

Idag får jag bjuda på bilder från mitt rum som jag hyr för 40 000 Kwacha (ca 2100 SEK). I hyran ingår det en Harriet som tvättar mina kläder för hand, lagar kvällsmat varje dag, städar hela huset, diskar, kokar dricksvatten, osv.

Myggnät är bästa försvar mot Malaria.

Traskade upp tidigt idag som vanligt, typ klockan sju vilket jag finner skönt då det ändå blir rätt varmt så fort solen går upp kring sex.

Då jag öppnade köket stormade alla kackerlackor iväg, utom en stackare som hamnat på rygg. Han sprattlade hejdlöst och jag kunde nästan se paniken i hans små ögon. Kanske gjorde han bara morgongymnastik med situps etc.?

 

Läste en rolig artikel i dagstidningen, ”The Nation”.  artikeln handlade om en kille som sålde bananer i Malawi. Det jag som dietist inte kunde släppa utan att höja på ögonbrynen var de fakta de uppgav om bananen. Om jag samlar ihop och översätter alla påståendena till svenska så blir det följande.

Från Tidningen The Nation:

Bananen är rik på Kalium, och fiber. Den innehåller också stora mängder av kalcium, järn, magnesium, fosfor, vitamin C,A och B.  

Näringsvärdet i bananen gör den användbar vid såväl önskad viktuppgång som viktnedgång, vidare hjälper den vid förstoppning, mag/tarmbesvär, anemi (blodbrist), ohälsosamt blodtryck, hjärtproblem, magsår, hjärnstimulans, depression, nervsjukdomar, stress, morgontrötthet och PMS besvär.

 

Tänkte göra en lång utläggning och analys om detta men inser nu att jag inte hinner. Min kommentar blir följande.

Jag jämför med livsmedelstabeller från Sverige, vars data kanske inte bygger på analyserade bananer från just Malawi, men så långt ifrån verkligheten kan det inte vara. Vidare så kanske bananen är en viktig källa till många näringsämnen hos Malawierna.

Men vissa uppgifter om bananens innehåll av mikronutrienter (vitaminer/mineraler) tycker jag är felaktiga. Ta vitamin A som exempel där bananen ger 4 retinolekvivalenter respektive 48 mg Karoten (A-vitamin) per 100 gram, jämför man med Mango som också är en mycket vanlig frukt i Malawi så ger den 196 retinolekvivalenter respektive 2350 mg Karoten per 100 gram.

Och hälsopåståendena är lite väl tilltagna och vågade, man kan tro att bananen är en mirakelmedicin. Skulle jag ge generellt råd om frukt så skulle det bli att ALL frukt är nyttig och hälsosam och att variera så mycket som möjligt säkerställer att man får i sig allt de bra som finns i många frukter.

Spelade innebandy innan idag på ABC-college, cyklade dit i värmen, men all svett gör ju inget när man är ledig från jobb. Nu blir det duschen och sen hem till Micke och hans flickvän från Canada. Vi är ett gäng som ska kolla på film samt socialisera.

Trevlig helg.

Morgonen började på mitt kontor i FAO-byggnaden där jag pysslade med lite e-mail korrespondens.

Klockan nio åkte jag bort till DNHA (Dept, of Nutrition, HIV and AIDS) för att delta vid ”INFSSS techincal steering committee meeting” och förkortningen står givetvis för Integrated Nutrition and Food Security Surveillance System. Oj vilken tråkig rapportering jag håller på med… Vad ska jag skriva…?

JO, de ville att jag skulle öppna mötet med en bön…! Man gör det ofta här i Malawi, ber, i olika sammanhang. Jag har aldrig uppfattat vad det säger då de mumlar i en halv minut med nedsänkta huvuden, så jag hade faktiskt inte en aning om hur man gör. För en kort stund tänkte jag bara dra lite i stil med: -tack till gud för att han låter oss hålla detta möte och att det lyckade resultatet blir så bra, osv… men även om jag är medlem i svenska kyrkan så känns detta lite främmande då jag inte är djupt religiös. Jag avböjde erbjudandet och lovade att öva in en bön till nästa gång, som kommer se till att gud dansar av lycka.

En annan reflektion som jag nu efter en månad kan göra, är att det fokuseras rätt mycket på titlar inom stadsförvaltning och bland tjänstepersoner. Ju högre titel de har, ju mer plats verkar de vilja ta. Jag vill inte måla upp en negativ bild av arbetsmiljön i Malawi men det kan ibland kännas lite konservativt och underutvecklat. Man får ha ett öppet sinne och inte rygga tillbaka av det invanda traditionerna.

Nästa vecka har vi en helg dag! Men jag vet inte vilken dag ännu då helgdagarna inte är förtryckta i den Malawiska kalendern, Halleluja. En del säger måndag, en del säger torsdag… de ger sig nog.

Jag får börja med något roligt då de kommer en långdragen lista längre ner…

 Här ser vi två gräsklippare i Malawi.

 

De klipper allt gräs förhand med en machete liknande huggkniv (som de säkert tillverkat själva) där den sista decimetern på bladet är böjt för att följa marken parallellt, nästan som att slå hö med en lie men med finare verktyg.

 

När jag ändå pratar gräs så kan jag också berätta hur de sår gräs. Har tyvärr ingen bild men jag har sett det vid ett tillfälle och Hannes berättade då för mig i grova drag hur de gör. De tar ett grässtrå från en frisk gräsmatta, eventuellt klyver de detta grässtrå, lite osäker här men i alla fall, sen planterar de detta på den jordplätt som ska sås och så håller de på så, ett i taget, tills de har en hel gräsmatta. Jag hade aldrig trott på det om jag inte såg det själv!

Nu till dagens prestationer som mest består av förberedelser inför ett viktigt möte som nu är spikat till torsdag nästa vecka. Jag har tagit fram en dagordning och byggt ramverket i en powerpoint-presentation som ska ta åhörarna genom denna vildvuxna skog som ska röjas och planeras för att i slutänden bli en Nutrition Bulletin. På detta möte kommer förhoppningsvis många av följande utvecklingspartners att delta.

• Ministry of agriculture and food security
• Ministry of health
• Ministry of Education, Science and Technology
• Ministry of Gender, Child Development and Community Development
• Ministry of information and civil education
• The Technical Secretariat
• CARE http://www.caremalawi.org/
• Concern World Wide
• Valid International
• CTC (Community Therapeutic Care)
• CHAM (Christian Health Association of Malawi)
• GOAL Malawi
• Bunda College of Agriculture
• CHANCO
• CRS (Catholic Relief Services)
• WALA (previously I-LIFE)
• College of Medicine
• USAID
• UNICEF
• FICA
• WFP
• WHO
• EU
• Irish AID
• Norwegian embassy 
• WVI (World Vision)

Det är bara nyckelspelarna och med så många aktörer på spelplanen så det är inte konstigt att man inte har en glasklar uppfattning om hur de arbetar i detalj. 

Klockan 16 gjorde jag en chansning och åkte bort till UNICEF för att försöka träffa Stanley C som har varit svår att få tag på. Jag hade tur och fick träffa honom en kort stund. Stanley var en trevlig man som berättade om deras arbete i Malawi.

Han berättade också om ett påbörjat arbete med en Food Composition Table alltså en livsmedelstabell med näringsinnehåll i olika livsmedel. De har en hel del data men av olika anledningar så har ingen slutfört arbetet. De har ju trots allt ett kraftigt underskott på nutritionsutbildad personal i Malawi.

Enligt Stanley skulle slutresultatet av ett sådant här arbete kunna hjälpa Malawis befolkning mer än en Nutrition Bulletin och han försökte tydligt locka in mig i arbetet. Jag måste säga att det lät fantastiskt spännande men samtidigt är det ett relativt omfattande projekt som enligt min bedömning inte är genomförbart av mig nu när jag redan är inne i ett annat projekt. Men det finns fler dietister hemma i Sverige som säkert kan tänka sig att ta tag i detta, jag får nog underrätta Göteborgs Universitet och de berörda personerna där…