silenhag.se

Cyklade för första gången till kontoret idag. Hade tidigare sett folk stå och skruva lite planlöst med sina bilar vid ett vägavsnitt så min plan var att undersöka om det har en 14 mm hylsnyckel så att jag kan spänna muttern som håller fast vänster pedal.

Tre bildäck stod uppställda, två på varandra, platt på marken och ett tredje ståendes, vertikalt så att säga, på de andra två. Detta hade jag sett förut och jag misstänkte att det betyder ”bilverkstad”. Det blev jätteglada och försökte hjälpa mig med en sten samt en hugmejsel men det gjorde inte tricket så att säga…De ville givetvis ha pengar för att ha huggit jack i muttern utan att lyckas spänna den. Jag förklarade för dem att ”if you had a 14 mm socket tool” så skulle de få pengar samt att jag var en oavlönad volontärarbetare, sen cyklade jag därifrån.

Mitt primära uppdrag är alltså att initiera Malawis första ”Nutrition Bulletin” since 1999. Och varför behövs detta…? Ja för de som inte är insatta i nutritionsarbetet här nere så kan svaret vara svårt att formulera. Jag tror att det är mycket viktigt att få det förankrad hos den tänkta målgruppen, alltså alla de som arbetar inom något område som berör nutritionsarbete här. Därför författade jag idag ett ”Preface” till den första Nutrition Bulletin och det kommer att bli något i stil med följande:

This nutrition bulletin is a quarterly publication produced by the Department of Nutrition, HIV and AIDS (DNHA) in the Office of President and Cabinet (OPC).

 The DNHA was established in 2005 to spearhead and coordinate policy, programs and strategies for alleviating the problems of both poor nutrition, HIV and AIDS in the country. A National Nutrition Policy (NNP) was approved by the cabinet in December 2007 to standardize, coordinate and improve the quality of nutrition services delivered within all sectors of the economy. The DNHA through the NNP is expected to provide policy guidance and direction as well as ensure coordination, capacity building, resource mobilization and monitoring and evaluation of nutrition programs in the country.   

 To ensure the establishment and further success of this work we have now reached a point where there is a need to provide nutrition updates and highlights of the current nutrition situation to educate and increase awareness among policy and program professionals and the public at large. The Nutrition Bulletin will be the answer to this and further on it will contribute with monitoring the implementation of the NNP, give advocacy to development partners and policy makers as well as the education and awareness raising aspect. 

Detta hjälper också mig själv att formulera argument för detta arbete då det är långt ifrån alla på ”Dept. of Nutrition, HIV and AIDS” som ens känner till den kommande Nutritions Bulletinen. Jag känner stark allians från både Dr. Mary Shawa (Principal Secretary) samt Dr. Beatrice Mtimuni från Bunda college University of Malawi  två tunga namn inom nutritionsvärlden här nere. Men också givetvis Ruth Butao som är lite av min handledare och hon som har sett till att jag kom hit överhuvudtaget.

Utöver detta ”Preface” så författade jag också en inbjudan till olika aktörer (stakeholders) för att på sikt få till en redaktionsråd (Editorial board) som selektivt ska besluta om innehåll.

Idag blev det Nsima till lunch, alltså denna stapelföda som alla i Malawi äter varje dag. Den är som sagt gjord på majsmjöl och ser ut som blek potatismos med en något fastare konsistens och en smak som jag upplever mildare och mer åt ”pappershållet..?” och till detta valde jag kyckling och grönsaker.

Malawierna tvättar först händerna i enbart vatten utan tvål. Sedan slår de sig ner vid borden, ber en snabb bordsbön sträcker sig efter saltkaret och salter rikligt på allt och med rikligt menar jag mycket mer än vad vi definierar som rikligt. Sedan äter de med händerna, plockar en liten bit Nsima och duttar ner den bland grönsaker och sky för att fiska upp mer mat. Jag åt också med händerna idag, en kladdig upplevelse, man får ta seden dit man kommer..

Det är som sagt i den stadsdelen som kallas för Capital City som jag arbetar, och bor strax utanför. Här finner man bland annat ambassader, flygkontor, brittiska konsulatet samt delar av Malawis stadsförvaltning. Detta är alltså den lite finare sidan av staden.

Ca 5 km bortanför ett litet naturreservat (nature sanctuary) finner man Old Town som huserar den betydande kommersen och det är oftast hit man ska om man vill shoppa eller göra andra ärenden. Så efter arbetsdagen, som på fredagar normalt slutar vid 13:30 begav jag mig ner mot Old Town på min cykel för första gången.

Vid en mackliknande installation lyckas jag få hjälp att spänna den lösa muttern. Därefter cyklar jag vilse och får två punkteringar kort efter varandra. Jag lagar det hastigt och konstaterar att jag nu befinner mig i ett lite mer slumliknande område som känns som landsbygd. Men jag vet att alla vägar leder till Lilongwe så bara jag rör mig i någorlunda rätt vädersträck så borde jag hamna rätt.

Det är tre timmar kvar tills mörkret infaller och då är dessa områden mycket farliga men för tillfället känner jag mig trygg. Jag inbillar mig att mitt bästa försvar är mitt uppträdande, jag drar lite paralleller till sportdykning och att dyka bland hajar. Uppträder du som ett bytesdjur så kan det vara farligt, hajarna kan känna din sinnesstämning och hjärtrytm. Men rör du dig med självsäkerhet och håller dig lugn så är det du som äger din närhet.

I Old Town hinner jag bara besöka ”Shoprite” varuhuset, där köper jag på mig lite mat samt en hylsnyckelsats av sämre kvalitet.

Imorgon blir det löpning kl 06:30 med några jag inte tidigare träffat men som jag kommit i kontakt med via ”Lilongwe Chat Group”

Godnatt