silenhag.se

Jag gillar mentaliteten här i Malawi. Vissa saker är helt enkelt totalt ofungerande men det är ingen människa som höjer på ögonbrynen för det. Skönt sätt att hantera det på, varför bli tokig när man ändå inte kan ändra något…? Eller kan man det?

Alla potthål som finns i vägarna är ett roligt kapitel. Samtliga vägar förändras varje dag. En dag kan det finnas två potthål för att dagen efter vara tio potthål, det är som om de ökar exponentiellt. Vägen här i vårt kvarter lagades för två veckor sedan och alla potthål fylldes igen. Men nu efter två veckor så finns det lika många och djupa potthål som förut, ha ha. Jag tror att de använder ett mycket tunt asfaltslager på vägarna.

Idag kröp vår trädgårdsmästare/pojke upp på vinden för att röja undan löv som blåst in där. Givetvis trampade han rakt igen taket och lyckades till och med nocka en taklampa med glasdetaljer som gick i bitar. Och istället för att vika upp och reparera de bitar av takskivan som trycktes ner så drog de bort bitarna, ställde dem utomhus så att de löses upp i regnet och inte kan användas.

 Vi har också haft en vattenläcka på vinden ända sedan vi flyttade in. Det läcker vatten genom innertaket i hallen när man använder en särskild kran i ena delen av huset.

Det händer ibland att Harriet ställer en balja under. En dag blev jag så förvånad eftersom ingen lagat det så jag frågade om vi funderat på att laga läckan, det kan ju knappast vara hjärnkirurgi och det bör vara vattenledningen som leder till den aktuella kranen…? Men det fanns inga planer på att laga det…? Det gjorde inget att det läckte ibland…!? 

Skönt att slippa ha problem

Nähä, nu blir det lite festligheter i ett hus längre ner på gatan, vi har en nationell helgdag imorgon. Vissa av mina vänner kommer jag att träffa för sista gången idag. Men vi är också ett mindre gäng som på fredag ska äta mat på Blue Ginger, en Indisk restaurang. Har varit där en gång tidigare och det är tveklöst den bästa restaurangen jag provat här i Lilongwe!