silenhag.se

The Launch of the National Nutrition Policy and Strategic Plan (NNPSP) var minst sagt ett mycket färgfullt event. Mellan klockan 9 till 13 pågick detta spektakel vid Capital Hotel och deras stora eventstält som finns på området.

Tältet var uppdelat i två avdelningar, en större med scen och stolar samt en mindre där intressanta nutritionsrelaterade utställningar av olika slag visades upp av flera utvecklingsaktörer i Malawi.

Dr Mary Shawa och Vise presidenten Joyce Banda var huvudfigurerna denna dag i Lilongwe där titlar och hierarki präglar tillvaron.

En enkel orkester spelade lättlyssnad musik innan huvudeventet kunde komma igång. Flera tal hölls av viktiga personer inklusive vicepresidenten.

Hierarkin gjorde sig därefter påmind igen då det högtidligt, på scenen, skulle delas ut ett exemplar av NNPSP till varje Principle Secretary:s (PS) från de olika ministerierna etc. Det tjocka dokumentet togs upp från högen av ”mellanchefen” på Department of Nutrition Hiv and AIDS (DNHA) för att sedan ge räcka den till Dr Mary Shawa, den högsta chefen, och sedan gavs den vidare till vicepresidenten som i sin tur gav den till den PS som kallades till scenen.

Jag uppfattade det som att Dr Mary Shawa och vicepresidenten var mycket stolta över sina titlar. Det är nog inte svårt att läsa mellan raderna att jag inte gillar hierarkimiljön här nere  Det yttrar sig på flera sätt… Jag har till exempel fått se personer som skriver en text för att sedan bli signerad av the Principle Secretary som kan ta åt sig äran. Och på vissa chefers kontor är kontorsstolen och skrivbordet placerad på en upphöjd golvyta, en decimeter högre än övrig yta så att besökarna hela tiden är minst ett huvud lägre. Men det är så det funkar här och på många andra ställen i världen.

Efter formaliteterna bjöds vi på underhållning i olika former.

Det sjöngs i kör, mindre sketcher spelades upp, enmansdansande och min favorit, Malawi Defense Team!

Det finns en millitärförläggning i Lilongwe och jag tror att dessa clowner kom därifrån. Tydligen är de en del av de yrkesförsvar som finns i landet. Med mindre koordinerad koreografi byggde de olika torn genom att stå på varandra med varierande framgång samtidigt som de mellan varven slog en dubbel bicce samt en och annan krabba (spänner musklerna som en kroppsbyggare). Det var mycket testosteron, gutturala ljud och blandade småvrål. Här kommer de bilderna, varsågod.

Men en trevlig dag som jag definitivt inte hade fått uppleva hemma i Sverige.